Ryssland varnar för “katastrofala konsekvenser” i norra Sverige

2024 10 15

Om Sverige och resten av Nato inte backar kan Ryssland agera militärt på en helt ny plats i världen.

Och den platsen ingår delvis i Sverige.

Det handlar om Arktis som de senaste åren seglat fram som en geopolitisk “hotspot” där såväl Ryssland som Nato ökat sin militära närvaro.

Regionen är rik på outnyttjade resurser som gas, olja och mineraler och har en stark strategisk betydelse.

"Katastrofala konsekvenser"

Nu kräver Ryssland att Nato backar från området, rapporterar Newsweek med hänvisning till rysk media.

– Nato har länge förberett sig för en potentiell sammandrabbning med Ryssland, och ständigt utarbetat möjliga alternativ – från Arktis till Svarta havet, påstår Yulia Zhdanova, tillförordnad chef för den ryska delegationen vid Wienförhandlingarna om militär säkerhet och vapenkontroll.

– Det här spelet kan hamna utom kontroll och leda till en eskalering av konflikten med katastrofala konsekvenser.

"Påverkar Sverige"

Frågan om Arktis är känslig ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag.

– Sveriges utrikespolitik ska utgå ifrån svenska intressen och ta till vara dem i de regioner som har störst påverkan på Sverige, skrev exempelvis Björn Söder (SD) i en motion till riksdagen 2021. Han tillade:

– Arktis är en region där Sverige ingår och utvecklingen i Nordkalotten, Norra ishavet och därtill gränsande landområden påverkar Sverige,

Sverige ingår även sedan 1996 i det Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Kina intresserar sig

I takt med att isarna smälter på grund av klimatförändringar växer nya sjöfartsrutter fram, vilket minskar restiden från Europa, Asien och USA.

Även Kina har börjat intressera sig för Arktis, vilket den amerikanska militären varnat för kan äventyra den regionala stabiliteten.

I mitten av september gick dessutom Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med att den ryska militären är redo att agera för att hålla sig kvar i området.

– Vi ser hur Nato intensifierar övningarna i samband med eventuella kriser i Arktis. Vårt land är fullt redo att försvara sina intressen i militära, politiska och militärtekniska termer, sade Lavrov enligt Reuters.

Hundratals sovjetiska platser

Enligt USA har Ryssland återöppnat hundratals gamla sovjetiska platser i Arktis, som inte har någon naturlig avgränsning och som enligt vissa definitioner omfattar Norra ishavet, hela Island, Grönland och Alaska samt de norra delarna av Kanada, Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

– I allt högre grad samarbetar Kina och Ryssland i Arktis över flera instrument för nationell makt, varnar Pentagon i en rapport från i somras.

– Även om det kvarstår oenighet i flera områden mellan Kina och Ryssland är deras växande samordning i regionen oroande, och försvarsdepartementet fortsätter att övervaka detta samarbete.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Dags att skicka in – pensionärer uppmanas särskilt

2026 10 23

Den 8 november är sista dagen, meddelar Skatteverket.

Då måste den som vill ansöka om jämkning ha skickat in sin ansökan för att rätt skatt ska dras under hela 2027. Annars riskerar många att få kvarskatt.

– Olika faktorer påverkar vad just du ska betala i skatt, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, i ett uttalande.

– Det går att ta med alla sorters inkomster och avdrag i en jämkningsansökan, men framför allt är jämkning det bästa sättet att undvika att för lite skatt dras på dina löne- och pensionsutbetalningar.

Många nyblivna pensionärer

Av de som får kvarskatt är nyblivna pensionärer överrepresenterade, enligt Skatteverket. Anledningen är att pensionärer ofta får pensionsutbetalningar från flera håll, där var och en av dem inte kan veta vad den totala inkomsten landar på.

– Det här gäller även de personer som tar ut pension men fortsätter att arbeta, uppger Skatteverket.

– Det finns flera sätt att undvika kvarskatt. Ett sätt är att be den som betalar ut lön eller pension att dra mer skatt. Ett annat sätt är att ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

200 000 pensionärer

För inkomståret 2025 var det många som fick kvarskatt. Bland de som fick sitt besked om slutlig skatt i juni var sista inbetalningsdag i september, och det totala antalet som fick betala tillbaka var 712 000. Hela 200 000 av dem var pensionärer.

– Det är vanligt med kvarskatt när en person har flera utbetalare, vilket många med pension har. Det är därför viktigt att planera sina pensionsutbetalningar och vilken skatt som ska dras, sade Johan Schauman då.

Hemsida eller blankett

Ansökan om jämkning görs på Skatteverkets hemsida eller via en blankett. På hemsidan finns också möjlighet att räkna ut den rätta skatten som ska dras.

– När du ansöker om jämkning inför ett kalenderår kallas det för att du ansöker om särskild beräkningsgrund, uppger Skatteverket.

– Om du har ansökt om särskild beräkningsgrund och är ansluten till en digital brevlåda får du beslutet i mitten av december. Annars skickas det med post till din folkbokföringsadress i början av januari.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen